Nu har jag varit nästan konstant trött i två dygn. Vad är grejen? Visst gör vi något hela tiden och har inte alls någon tid till vila, men ändå? Konstigt är det i alla fall eftersom vi sover på nätterna.

Imorgon är det söndag och vi kommer ha fullt upp som vanligt. Inget fel med det, men jag blir verkligen trött.
På mötet som vi hade ikväll med alla ledare höll jag på att somna, vill vara engagerad och insatt i allt vi gör vilket blir otroligt svårt när jag är trött.

Jag är så trött som jag är eftersom det händer så sjukt mycket runt omkring mig. Mestadels negativa saker vilket inte är så roligt. Men jag måste kämpa på även fast det är så svårt att släppa allt.

Här i Rättvik hinner vi med så otroligt mycket varje dag så det känns som en vecka trycks ihop på en dag. Sjukt!

Vid elva tiden idag satte jag mig på bussen tillsammans med mina konfirmander och ledarkompisar såklart. Efter några timmar kom vi fram hit till Rättvik och sen dess har vi hunnit leka, äta mat och förbereda inför kvällen och morgondagen.
Förra året och året där innan var husen och sängarna lite sunkiga, men idag när vi kom hit möttes vi av nyrenoverade rum.

Igår var det middag hos Louise med massa fina människor. Vi åt mat och massa tårta. Bilder från det kommer när jag är tillbaka i Stockholm. Tills dess får det bli Iphonebilder och eftersom jag hann få min nya innan jag åkte iväg så blir bilderna lite bättre än de innan! Nu måste vi springa iväg till konfirmanderna.

Häromdagen sprang jag in på BikBok och fick tag i två linnen. Det vita är en blandning av virkat och spets vilket kommer sitta perfekt nu i sommar med en bikiniöverdel under. Det svarta likaså, men det är dessutom ursnyggt till mina guldbyxor.
(Förlåt för den usla bilden, men eftersom jag lämnade in min iPhone och inte får min nya förrän senast på tisdag så fick det bli en bild genom Ipaden.)

Dagen tillbringades med familjen på stan samt på Djurgården. Vi åkte gamla spårvagnar, köpte roliga med otroligt onödiga saker och åkte karuseller på Gröna Lund trots det dåliga vädret. Kvällen slutade med filmmys och nu sitter jag på golvet och försöker få ner lite tankar på ett ark.
Dessutom har jag under helgen pimpat mina gamla shorts, blev massa runda nitar lite här och var, snyggt om ni frågar mig.

Lev i nuet, ta varje dag som den kommer och uppskatta vardagen. Ta vara på de fina stunderna med dem du älskar och ta hand om varandra.
Livet kan så lätt förändras på kort tid och det är då man verkligen inser vad som är viktigt i livet. Livet har sina upp och nedgångar och så kommer det alltid vara. På något sätt gäller det att lära sig leva med det. Man måste klara sig genom livets jobbiga stunder och kämpa tillsammans. När man mår dåligt och livet är som jobbigast behöver man sina nära och kära som mest. Det är då man märker hur mycket de betyder för en.
Det finns stunder då man ångrar det man gjort och skyller allt på sig själv. Stunder då man frågar sig själv varför det händer just en själv och vad man har gjort för att förtjäna detta? Egentligen finns det inga svar på frågorna, vilket kanske är det jobbigaste av allt. Att inte veta vad som är rätt och fel. Men efter regn kommer solsken så det gäller att längta och sträva efter lyckan. Man får aldrig sluta kämpa. Aldrig. Vad man än kämpar för så ska man aldrig sluta. Vare sig det gäller att bli bäst i världen på 60 m, bli av med en sjukdom eller gå vidare efter en jobbig tid. Jag har några speciella saker jag strävar efter och man måste hitta just dem sakerna för att kunna kämpa.
Rädsla är något vi alla lider av på olika sätt. Jag är otroligt rädd för ensamheten. Andra för grodor eller ballonger. Något de allra flesta någon gång eller alltid är rädda för är döden. Det är något som skrämmer mig något otroligt. Att dö och vara ensam.

Vännerna och framförallt familjen är det allra viktigaste i livet. Så med det här inlägget vill jag tacka alla mina fina vänner och min underbara familj, för att ni alltid finns där och för att ni är precis de är. Jag älskar er.